Ruptur (bristning) på inre eller yttre sidoledbanden

Fakta

40 % av alla knäskador drabbar det inre sidoledbandet. Oftast sker detta när en motståndare faller över ett lätt böjt knä som trycks inåt. Skador på de yttre sidoledbanden är mer ovanliga men ofta även allvarligare, då fler strukturer i knäet också drabbas av skadan. Skadorna klassas in i tre grader beroende på hur allvarliga de är från I-III, vilket bedöms hos läkare eller sjukgymnast. Vid grad II och III är det ofta kombinerade skador där korsband och menisk kan vara involverade.

Symptom

• Starka smärtor på den skadade sidan av knäleden.
• Ingen svullnad vid lättare skada men vid skadetillfället märks ofta en nedsatt förmåga att böja och sträcka i knäleden.

Behandling

Alla knäskador behandlas direkt vid uppkomst enligt PRICE. Även smärtstillande och antiinflammatoriska medel kan användas för att dämpa smärtan under de första dagarna. Rehabilitering hos sjukgymnast kan påbörjas efter att smärtan och eventuell svullnad gett med sig. Fokus bör ligga på styrka, rörlighet och neuromuskulär funktion. Grad I och II skador på sidoligament normaliseras oftast efter 6-12 veckor. Grad II kräver dock att man ibland har ortos under cirka 6 veckor. Ortos 6 veckor är även vanlig behandling vid Grad III på inre sidoligamenten. Behandlingen skiljer sig dock en del var man väljer söka vård i Sverige och vem man träffar. Viktigt är dock att Grad II- och III-skador på sidoledbandet undersöks av erfaren terapeut. Vissa tillfällen används magnetkameraundersökning för att säkerställa diagnosen och kunna utesluta andra skadade strukturer i knäleden. Det finns relativt stor risk att gå tillbaka för tidigt och därmed slå upp skadan återigen. Viktigt att samspråka med sin behandlade sjukgymnast/läkare. Grad III är ofta mer komplexa skador där återgång till idrott är mycket individbaserat. Vid en grad III-skada på yttre sidoledbandet leder ofta till operation om aktivitetsnivå tyder på detta. En skada grad III på inre klarar sig dock utan operation i vissa fall. En bra tejpning eller stabiliserande ortos brukar fungera bra för motverka nya trauman i sin idrott. Dock viktigt att poängtera att man inte skall bli beroende och alltid börja använda sig av knäortos då detta gör att knäet försvagas. Ex inte använda sig av den på gym, övningar på plan och i löpspåret, men under fotbollsträningar när närkamper tillåts. Har man en grad I skada på sidoligamnet brukar jag använda mig av denna stabilserande tejpning. Denna är lätt att utföra även själv. Vid skada grad II och III och i tidigt skede av Grad I brukar jag använda mig av denna tejpning.

Viktigt att få ett individbaserat program av kunnig sjukgymnast. Nedan visas en axplock av de övningar för neuromuskulär funktion som jag brukar använda mig av i min praktik. Dock är det viktigt att program följs upp och utvecklas individbaserat av erfaren sjukgymnast