Knäskador
Patello-femoralt smärttillstånd (PFSS)
Symtom:
- Smärta på framsidan av knäskålen.
- Ont när du går i trappor och backar (speciellt nedför).
- Svårt för att sitta på huk eller resa dig efter att ha suttit länge.
- Värker i vissa fall även under vila.
Hur skadan kan ha uppkommit:
PFSS som även kallas knäskålssmärta är en överbelastningsskada som är vanlig inom många idrotter. Troligtvis har du tränat samma sorts träning både länge och hårt utan att ha gett kroppen chans att återhämta sig. Vanligast är skadan i åldern mellan 14 och 18 år.
Vad du kan göra åt det:
Byt träningsmetod ett tag för att ge kroppen chans att återhämta sig, detta kan ta några veckor. Börja försiktigt träna upp musklerna runt knäet så att dessa sen avbelastar när du återgår till din normala träning. Märker du trots detta ingen som helst förbättring kontakta då idrottsläkare för en mer noggrann undersökning.
Schlatter
Symtom:
- Smärtor på framsidan av knäet strax under knäskålen.
- Gör främst ont under belastning. T.ex. olika sorters hopp eller löpning.
- Vanlig bland spring- och spänstidrotter som friidrott, fotboll, innebandy och volleyboll.
- Typisk skada bland växande pojkar och flickor.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Schlatter är en mycket vanlig överbelastningsskada och kan drabba vilken ung idrottare som helst. Skadan kommer smygande och förmodligen har du tränat lite hårdare än vad dina växande knän tål. Vanligtvis bildas det då, strax under knäskålen, en ömmande knöl som kan synas lite på utsidan. Detta är en följd av att skelettet på detta ställe har luckrats upp en aning.
Vad du kan göra åt det:
Det är helt ofarligt att fortsätta träna med schlatter trots att det gör ont. Att lägga in en mjukare sula i skon eller att dra ett par varav med tygtejp runt knäet över den knöl, som ibland syns, är tips som har fungerat bra för att minska smärtan.
Löparknä 1
Symtom:
- ”Bultande” smärta på utsidan av knäet upp mot låret.
- Förvärrad smärta när du går i trappor och backar (speciellt nedför).
- Smärtan kan minska efter uppvärmning och träning för att sedan bli värre t.ex. nästa morgon.
- Vid enstaka fall kan det höras små krasande/knastrande ljud från nedre delen av lårmuskeln.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Skadan löparknä är mest vanlig i idrotterna orientering, långdistanslöpning och cykling. Smärtan kommer successivt. Högt fotvalv, olika långa ben och mycket träning på hårt underlag har visats sig vara bidragande orsaker till skadan. (Motsatsen till högt fotvalv är plattfot).
Vad du kan göra åt det:
Skadan har uppstått på så vis att lårmuskeln har gnidits mot lårbenet. Beroende på hur långt skadan har gått kan slemsäcken mellan lårmuskeln och lårbenet också ha blivit inflammerad. Vila under ett par veckor och använd under denna period inflammationshämmande gel 3 ggr/dag som du masserar in över området. Du bör också jobba hårt med att stretcha lårmuskeln eftersom den då blir längre och inte glider mot lårbenet på samma vis. Sulor och skor anpassade efter just dina fötter och bens olika egenskaper kan även hjälpa. Släpper inte smärtan efter dessa försök bör idrottsläkare kontaktas.
Löparknä 2
Symtom:
- Bultande värk bakom knäskålen.
- Gör ofta mer ont när du reser dig från huksittande, gör utfallsövningar eller i samband med joggingturer.
- Skadan är vanligare bland folk med plattfot. (Motsatsen till plattfot är högt fotvalv).
Hur skadan kan ha uppkommit:
När du springer glider knäskålen upp och ner i ett spår. Ibland kan det hända att knäskålen hamnar i "fel läge", sker detta en längre tid då gnider skålen bort det skyddande brosk som sitter i området. Träning för hårt i jämförelse med dina förutsättningar gör att musklerna i och runt knäet tröttas ut och risken för "felspårning" ökar.
Vad du kan göra åt det:
Kyler du området runt knäet minskar smärtan. Men för att bli av med skadan måste du byta träningsmetod ett tag. För att sen kunna återgå till normalträning bör du även stärka de muskler som hjälper knäet att hålla knäskålen på plats, detta genom allmänna styrkeövningar för knäet. Prova de du känner till, fråga gyminstruktörer eller prata med en sjukgymnast.
Slemsäcksinflammation
Symtom:
- Framsidan av knäet blir svullet och ibland även en aning rött. Kan också kännas varmt.
- • Vanlig skada inom idrotter där knäskålen får utstå mycket slag, tryck och smällar. T.ex. fotboll och innebandy.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Mellan huden och knäskålen sitter det en slemsäck som ska hindra irritation mellan dessa två. Den kan bli inflammerad om den får utstå mycket smällar och slag.
Vad du kan göra åt det:
Försök under en vecka att undvika alla sorters slag mot knäet. Massera även in inflammationshämmande gel 3 ggr/dag. Använd till en början knäskydd när du återgår till träning. Är det efter detta ingen som helst förbättring kontakta då idrottsläkare eftersom det kan krävas antibiotika eller kortisonspruta.
Inflammation i popliteussenan
Symtom:
- Smärtan sitter främst på baksidan av knäet, ibland även på utsidan.
- Har du knäet i 90 grader och belastar det samtidigt ökar ofta smärtan.
- Drabbar mest löpare.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Någon direkt anledning till att skadan uppstår är svårt att säga. Men för att inflammation ska uppstå har du vanligtvis tränat under en längre tid med smärtor utan att göra något åt det.
Vad du kan göra åt det:
Vila under någon vecka och massera in inflammationshämmande gel 3 ggr/dag. Återgå sen till normalträning successivt.
Hopparknä
Symtom:
- Smärtar när du står på huk, böjer knäna, springer eller hoppar.
- Ökad smärta när du landar efter hopp.
- Smärtan kommer under uppvärmning för att sedan försvinna under träning. Kommer sen tillbaka senare t.ex. nästa morgon (morgonstelhet).
Hur skadan kan ha uppkommit:
När du hoppar och landar så utsätts dina knän och deras sen- och muskelfästen för din kroppsvikt flera gånger om. Knäskålssenan som sitter på framsidan av knäet och som även nämns under rubriken schlatter påfrestas särskilt. Med tiden kan senan bli överansträng och efter det inflammerad. Skadan kommer ofta successivt.
Vad du kan göra åt det:
Undvik under någon vecka all aktivitet som framkallar smärta och massera in inflammationshämmande gel 3 ggr/dag. Prova sen att belasta knäet. Har smärtan minskat fortsätt med denna behandling och återgå sen till träning gradvis. För att kunna träna hårt måste du ha mycket starka muskler. Jobba med styrketräning för låren eftersom detta avbelastar knäna.
Ledbandsskada
Symtom:
- Skadan sker i samband med en kraftigare smäll mot knäet, då knäet viks inåt eller utåt i förhållande till lårbenet.
- Ordentlig smärta känns vanligtvis direkt efter smällen.
- En viss svullnad kan synas.
- Knät känns ostabilt.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Knäet består av ett yttre och ett inre ledband som stabiliserar knäet. Får man en tackling eller en kraftig smäll från sidan finns det risk att knäet viker sig antingen utåt eller inåt. Låt oss säga att knäet viker sig inåt, då försöker det inre ledbandet hålla emot belastningen och stabilisera knäet igen. Är smällen eller tacklingen kraftig klarar ledbandet inte detta och tänjs då ut eller går i värsta fall av. Detta leder också ofta till andra skador inne i knäet så som minisk- och broskskador.
Vad du kan göra åt det:
När det gäller smällar eller tacklingar som orsakar smärta bör man kyla med is så fort som möjligt för att minska en eventuell blödning men också för att hindra svullnad. Man ska även hålla kroppsdelen (i detta fall knäet) i högläge. Vid minsta misstanke att det kan vara en ledbandsskada kontakta då idrottsläkare.
Främre korsbandsskada
Symtom:
- Svullnad och blodutgjutelse. (Blodutgjutelse = blå eller röda märken utanpå huden)
- Vanlig bland fotbolls- och handbollsspelare.
- Knäet ger efter när du t.ex. försöker springa.
- Svårt att stödja på benet.
- Vissa drabbade har känt eller hört ett ”knäpp” inne i knäet just vid skadetillfället.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Inne i knäet sitter två ledband som korsar varandra, därav namnet främre och bakre korsbanden. Skadan uppstår vanligtvis när knäet överroterar. Ett exempel kan vara att du fastnar med foten i marken. Foten och underbenet är fast i en position men lårbenet och överkroppen fortsätter att rotera, knäet blir då leden som får ta smällen. Korsbanden håller emot men kan brista eller töjas ut.
Vad du kan göra åt det:
När det gäller smällar, vridningar eller tacklingar som orsakar smärta bör man kyla med is så fort som möjligt för att minska en eventuell blödning och hindra svullnad. Man ska även hålla kroppsdelen (i detta fall knäet) i högläge. Stämmer symtomen och du misstänker främre korsbandsskada ska du genast kontakta idrottsläkare.
Bakre korsbandsskada
Symtom:
- Knät ger efter när du t.ex. försöker springa.
- Svårt att stödja på benet.
- Ibland kände eller hörde du ett ”knäpp” just vid skadetillfället.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Symtomen för en skada på bakre korsbandet är ungefär de samma som de vid en främre korsbandskada men något lindrigare. Framförallt är svullnaden mindre. En annan vanlig skillnad är den tydliga smärta man känner inne i knäet. Skadan uppkommer ofta vid en kraftigare smäll mot underbenet som då förs bakåt i förhållande till lårbenet.
Vad du kan göra åt det:
Känns symtomen igen ska idrottsläkare kontaktas snarast möjligt.
Meniskskador
Symtom:
- Knät låser och hakar upp sig.
- Svårt att sträcka ut benet ordentligt.
- Svullnad men vanligtvis först dagen efter.
- Ont i och runt knät när du går upp för trappor, backar eller sitter på huk.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Yttre och inre minisken är som två stötdämpare inne i knäet. De är gjorda av brosk och kan spricka, delas eller gå sönder på ett flertal olika sätt. Symtomen kan skilja en del på sig beroende på exakt vad det är som hänt just din menisk. Vanligaste sättet som en meniskskada uppstår är att knäet vrids åt något håll, inåt eller utåt, t.ex. vid en tackling. Det många blir förvånade av är hur lite det ofta krävs för att menisken ska skadas. Själva skadan i sig gör kanske inte så ont men med tiden kommer du ha ont i och runt knäet vid flera olika situationer.
Vad du kan göra åt det:
Känner du igen symtomen ska du kontakta idrottsläkare eftersom meniskskador är speciella och du behöver särskilda råd för just din skada. Skadan kräver ofta operation.
Ansträngningsfrakturer
Symtom:
- En molande värk i skenbenet eller knäet, som blir värre när du tränar. Skenbenet är ett av de två benen i vaden.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Ansträngningsfraktur uppstår vanligtvis om du under en längre tid tränat alldeles för hårt eller nyligen påbörjat tuff träning igen efter ett långt uppehåll. Vid varje träningspass du kör så bryts benvävnad ner för att sen byggas upp igen men då lite starkare för att klarar påfrestningen nästa gång. Tränar man mycket hårt utan att ge kroppen chansen att bygga upp sig kan det uppstå en liten spricka i något av de tre ben som finns över eller under knäet (lårben, skenben eller vadben).
Vad du kan göra åt det:
Kyla och smärtlindrande medicin kan minska svullnaden och obehaget men det enda som hjälper vid ansträngningsfrakturer är att sluta träna under en längre tid. Kroppen måste få återhämta sig. Innan du återgår till normalträning, bör du stärka musklerna kring knäet. Är symtomen de samma efter uppehållet bör idrottsläkare kontaktas då du kan ha drabbats av en allvarligare fraktur.
Knäskål eller knä ur led
Symtom:
- Kraftig värk och missformat knä.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Både knäskålen och knäet kan vridas ur led vilket du tydligt märker om det skulle inträffa. Du kan i vissa fall vrida det tillbaka genom att sträcka ut benet men man bör vara mycket försiktig när det gäller denna sortens allvarliga skador.
Vad du kan göra åt det:
Detta är svåra skador som måste behandlas professionellt. Du ska alltid kontakta idrottsläkare även om knäet glidit tillbaka eftersom risken för andra skador inne i knäet är mycket stor.
Fraktur på knäskålen
Symtom:
- Omedlbara starka smärtor och svullnad.
- Kan oftast inte stå upp av egen kraft.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Fraktur innebär att det blir sprickor i skelettet. Skadan uppstår vanligtvis efter ett kraftigt slag mot knäskålen. Exempel kan vara att du i hög fart ramlar av en cykel eller blir träffad av en puck.
Vad du kan göra åt det:
Frakturen kan vara olika stor och då också skifta i smärta men är det fraktur ska det behandlas och ses över av läkare. Är du osäker vad som kan ha hänt, ta det säkra före det osäkra och sök hjälp.
