Knäleden har en relativt komplicerad uppbyggnad, vilket gör en knäledsskada extra allvarlig. Knäleden består egentligen av tre olika leder, två mellan underbenen (Fibula & Tibia) och lårben, samt leden mellan lårbenet (Femur) och knäskålen (Patella), femuro-patellarleden.
För att knäleden ska kunna fungera på ett önskvärt sätt krävs stabilitet och rörlighet. En normal knäled kan böjas cirka 140 grader och översträckas cirka 5 grader. Stabiliteten i knäleden kommer från dess ledband, som finns både på utsidan (Lateral collateral ligament) och på insidan (Medial collateral ligament) av knäleden och kallas sidoledband eller kollateralligament. Inuti knäleden sitter det främre (Anterior cruciate ligament) och det bakre korsbandet (Posterior cruciate ligament, syns ej på bilden) som även de hjälper till med stabiliseringen av knäleden. Menisken är en broskskiva som delas in i två delar, inre och yttre menisken (Medial- & Lateral meniscus). Dess uppgift och funktion är att fungera som stötdämpare i knäleden samt förhindrar att benytorna ligger mot varandra och skaver.
Skador
Knäleden är den mest skadedrabbade leden inom idrotten. De flesta knäskadorna händer på grund av extrem belastning vid en vrid- eller vändrörelse, men även vid kroppskontakter. Det är vanligast med skador på det inre sidoledbandet och meniskskador. Även bristningar i det främre korsbandet är vanliga och orsakar många missade träningsdagar. De vanligaste överbelastningsskadorna är patellofemoralt smärtsyndrom och kronisk inflammation i knäskålssenan. Smärta och ont i knät eller insida knä är vanligt förekommande och bör kollas upp hos en sjukgymnast vid långvarig eller besvärande tillstånd.
