Underben och fotledsskador
- Kontusionsskada, inter- eller intramuskulär, i vaden
- Bristning i vaden
- Benhinneinflammation
- Kompartmentsyndrom
- Stressfraktur
- Stötskada mot nerv
- Skada på ledbandet mellan skenben och vadben
- Yttre och inre ledbandskada (vrickad fotled)
- Skadad vadbenssena
- Broskskador
- Fotbollsvrist
- Osteokondritis dissecans
- Balettvrist
Kontusionsskada, inter- eller intramuskulär, i vaden
Symtom:
- Smärtor direkt i samband med smällen/tacklingen/sparken.
- Nedsatt funktion och ökad smärta när muskeln belastas.
- Särskild smärta när du försöker stå på tå.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Skadan uppstår när vadmuskeln träffas av yttre våld, t.ex. en spark eller en tackling. Kontusionsskadan kan vara inter- eller intramuskulär. Vid intermuskulär skada ligger blödningen ytligt och efter ett par dagar kan du vanligtvis se blodutgjutelse (blodutgjutelse = mörkblå eller röda märken) över området där tacklingen träffade. Vid intramuskulär skada är blödningen innesluten i muskeln vilket ger en betydligt längre skadeperiod och inga blodutgjutelser.
Vad du kan göra åt det:
Behandla fortast möjligt med kyla, högläge och tryckförband. Ta sen bort kylan men fortsätt med tryckförbandet. Beroende på hur stor blödningen är kan du efter några dagar börja jogga och röra på muskeln. I ett senare skede kan det även vara bra med massage. Se till att ha full rörlighet i muskeln innan du återgår till normalaktivitet.
Bristning i vaden
Symtom:
- En plötslig smärta och direkt får du svårigheter att gå och stödja på vaden.
- Svullnad.
- Smärta när du trycker över området där bristningen sitter.
- I vissa fall kan det höras/kännas ett knäppljud just vid skadetillfället.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Bristningar uppstår oftast när muskeln är otränad eller oförberedd men även om den är mycket sliten. Känsligheten ökar vid maxningar så som 100 procentig löpning eller kraftiga upphopp. Vanligtvis brister muskeln i fästet mellan senan och muskulaturen. I vaden sitter detta skifte en bit upp, närmare bestämt mitt på vaden.
Vad du kan göra åt det:
Behandla fortast möjligt med kyla, tryckförband och högläge. Beroende på hur stor bristningen är kan du efter några dagar påbörja lätt träning så som jogging. Nästa steg är styrketräning och försiktig stretching. Återgå gradvis till full träning men var noggrann med uppvärmning och se till att muskeln har återfått full rörlighet innan du maxtränar, annars är risken stor för återfall.
Benhinneinflammation
Symtom:
- Smärta som ökar gradvis. Första bara efter aktivitet, senare även under aktivitet.
- Vanligtvis ligger den mest intensiva smärtan ca 10 cm ovanför inre fotknölen, men sprider sig ibland även uppåt längs hela insidan av underbenet.
- Vanlig skada bland fotbollsspelare och långdistanslöpare.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Skadan uppstår vanligtvis om du under en period byter träningsunderlag mycket. Även dåliga skor och hårda underlag har visat sig påverka benhinnorna negativt.
Vad du kan göra åt det:
Vila under någon vecka och behandla området med inflammationshämmade gel 3 ggr/dag. Har du tränat med smärtan en längre tid kan inflammationen ha satt sig djupare. Då kan även den övriga muskulatur ha blivit inflammerad, vilket oftast visar sig genom att hela vaden värker. Läs även skadebeskrivningarna för kompartmentsyndrom och stressfraktur eftersom dessa tre skador har mycket likartade symtom.
Kompartmentsyndrom
Symtom:
- Smärtan kommer vanligtvis efter en viss mängd fysiskt arbete t.ex. att du sprungit en viss sträcka eller en viss tid.
- Smärtan sitter på utsidan/framsidan av vaden ganska centralt på underbenet.
- Ibland uppstår det en domningskänsla i foten.
- Otränade personer som sprungit ett längre lopp på hårt underlag, har visat sig vara vanligt drabbade.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Ensidig träning på hårt underlag och skor som inte stämmer överens med dina fötters egenskaper är två stora anledningar till att denna skada uppstår. Skadan är i sina symtom mycket lik benhinneinflammation och stressfraktur. Du bör därför titta även på dessa två skadebeskrivningar om du känner igen symtomen.
Vad du kan göra åt det:
Det rekommenderas vila och i vissa fall inflammationshämmande mediciner. Se över dina träningsförhållanden och justera det som är fel t.ex. skor, underlag och träningsdos. Byt aktivitet för ett tag till t.ex. cykel- eller simträning. Jobba med att stretcha vadmuskulaturen under denna period. Återgå sen till normalträning men gör det gradvis. Har symtomen kommit plötsligt och du har mycket ont kontakta då idrottsläkare fortast möjligt eftersom det kan röra sig om en allvarligare del av kompartmentsyndromet. Är symtomen relativt lindriga men vägrar släppa trots upprepat jobb med de råd som ges, kontakta även då idrottsläkare eftersom det kan ha uppstått en mindre stressfraktur.
Stressfraktur
Symtom:
- Smärta som ökar vid belastning men försvinner vid vila, åtminstone till en början.
- Särskild smärta när man trycker över området där stressfrakturen bildats, vilket kan ske över hela underbenet.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Stressfraktur kommer oftast inte oannonserat. Du har förmodligen under en längre tid tränat mycket hårt trots smärtor i underbenet. Frakturen i skelettet uppstår när kroppen utsätts för hård påfrestning och sen inte ges någon chans att återhämta sig. Dåliga skor, långvarig träning på hårda underlag och felställningar i fotleden är orsaker som många gånger har lett till stressfraktur. Skadan är i sina symtom mycket lik benhinneinflammation och kompartmentsyndrom. Du bör därför titta även på dessa två skadebeskrivningar om du känner igen symtomen för denna skada.
Vad du kan göra åt det:
Läs vad som står under benhinneinflammation och kroniskt kompartmentsyndrom och testa dessa råd. Hjälper inte detta kontakta då idrottsläkare för en noggrannare undersökning. Alla dessa tre skador har vanligtvis ganska lång läkningstid.
Stötskada mot nerv
Symtom:
- Mycket varierande symtom men vanligtvis nedsatt funktion i fot och vad.
- I vissa fall svårt att lyfta foten upp och ner trots att slaget/sparken utdelats mot vaden.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Det kan räcka med en lättare spark mot framsidan eller baksidan vaden. Har du otur så träffas nerven just där den är som mest känslig.
Vad du kan göra åt det:
Är nerven bara irriterad och inte skadad på något vis släpper symtomen efter någon vecka. Har du utsatts för kraftigare våld på något sätt kan nerven vara avsliten vilket kräver operation.
Skada på ledbandet mellan skenben och vadben
Symtom:
- Måttlig svullnad men kraftig smärta när du trycker över området där ledbandet blivit skadat.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Skenbenet och vadbenet följer varandra uppifrån knäet ner till foten och binds hela vägen samman med ledband. Vanligtvis sätter sig skadan i ledbanden strax ovanför vristen. Ovanför vristen och till höger på höger fot. Och ovanför och till vänster på vänster fot. Orsaker är oftast att hela underbenet har utsatts för kraftigt våld eller onaturliga snedvridningar.
Vad du kan göra åt det:
Behandla direkt efter skadeincident med kyla, tryckförband och högläge. Har du inga kraftigare smärtor är det förmodligen bara en mindre bristning vilket läker av sig själv. Men har detta ledband skadats brukar underbenet vanligtvis ha utsatts för relativt kraftigt våld viket gjort att intilliggande delar även är skadade. Känner du dig osäker och smärtorna håller i sig, uppsök då idrottsläkare.
Yttre och inre ledbandskada (vrickad fotled)
Symtom:
- Smärta och direkt svullnad, senare även blåmärken runt vristen.
- Svårt att stödja på foten och en känsla av instabilitet.
- I vissa fall kan du ha hört eller känt ett knäpp just vid tillfället när skadan uppstod.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Det typiska är att man springer och plötsligt trampar snett, kroppstyngden läggs då på en fot som inte står platt på marken utan ligger på sidan. Vanligtvis kallas det att man vrickar foten och det som händer är att de ledband som ska stadga foten slits av eller töjs ut. Även våld utifrån som slag eller spark kan orsaka skadan. Foten kan vrickas åt båda hållen men att vricka den utåt är mycket vanligare än inåt.
Vad du kan göra åt det:
Får du snabbt på kyla och tryckförband samtidigt som du håller foten i högläge kan du korta läkningstiden betydligt. Finns det inte tillgängligt så försök hitta det så fort som möjligt, blödningen som uppstått i ledbanden bör nämligen stoppas. Undvik för ett tag all aktivitet som riskerar att du vricka foten igen och kyl området så fort du märker att det svullnar. När smärtan gått ner kan du börja med övningar på balansbricka och även andra styrkeövningar som stärker fotleden. Gå gradvis tillbaka till normalträning och tejpa foten under ett tag för att hindra den från att vrickas igen.
Skadad vadbenssena
Symtom:
- Värk och svullnad runt vristen. Framförallt bakom yttre fotledsknölen.
- I vissa fall kan du ha hört eller känt ett knäpp just vid tillfället när skadan uppstod.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Våld mot vristen t.ex. en spark har tvingat vristen inåt, inte som en normal vrickning utan att foten i normalläge vridits in mot den andra foten. Det bör sägas att denna skada i många fall går hand i hand med en vanlig vrickning men det är olika delar av fotleden som är skadade. Vadbenssenan på vristens utsida har tänjts ut.
Vad du kan göra åt det:
Behandla med kyla, högläge och tryckförband direkt i samband med skadan. När smärtan efter några dagar gått ner bör du jobba med att stärka musklerna i foten t.ex. genom balansbräda. Även vadmusklerna behöver stärkas. Att behålla rörligheten i foten är också mycket viktigt. När du återgår till normalträning kan det vara bra att tejpa foten under ett tag för att undvika att skadan slås upp.
Broskskador
Symtom:
- Stelhet och låsningar.
- Smärtor i hela fotleden främst när den belastas.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Skenbenet och foten binds samman med de yttre och inre ledbanden. Mellan de två benen ligger det brosk för att inte skelettet ska ligga direkt mot varandra. Brosket kan bli skadat vilket vanligtvis uppstår genom förslitning eller yttre våld. Våldet kan t.ex. vara landning efter hopp eller löpning i hög hastighet.
Vad du kan göra åt det:
Broskskador bör ses över av läkare. Du kan behöva röntgas men även opereras. Läs de andra skadebeskrivningarna och testa de råd som ges på dem, en skada kan nämligen visa sig på många olika sätt.
Fotbollsvrist
Symtom:
- Minskad rörlighet i fotleden t.ex. när du försöker böja foten upp och ner.
- Särskilda besvär vid löpning och hopp.
- Smärtan ökar när du trycker med handen över vristen och området upp mot underbenet.
- Skadan är mest vanlig bland fotbollspelare i slutet av en lång karriär.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Skadan är en följd av många mindre skador under karriären. Kroppen har försökt att skydda sig genom att göra en påbyggnad av benpålagring.
Vad du kan göra åt det:
Du kan minska smärtan genom smärtlindrande mediciner. Även att tejpa foten så att den inte når sitt ytterläge har haft god effekt. För att bli av med symtomen krävs det dessvärre operation. Vanligtvis kan du vara tillbaka i full träning fyra veckor senare.
Osteokondritis dissecans
Symtom:
- Till en början rörelsesmärta och minskad rörlighet i fotleden.
- Senare kan det uppstå upphakningar och låsningar.
Hur skadan kan ha uppkommit:
En benbit tillhörande språngbenet inne i fotleden har lossnat och ligger lös eller har skadats och därefter skyddats med brosk. Vissa tecken tyder på att skadan har samband med yttre ledbandsskada.
Vad du kan göra åt det:
Känner du väl igen symtomen kontakta då idrottsläkare, skadan kräver ofta operation.
Balettvrist
Symtom:
- Smärtor strax ovanför hälen när du böjer foten kraftigt nedåt t.ex. när du står på tå.
Hur skadan kan ha uppkommit:
Strax innanför hälsenan finns det hos ungefär 1/10 av befolkningen ett extraben som kan ge besvär. Första gången du känner av smärtan kan t.ex. vara när du slår till en boll med vristen eftersom foten då böjs till sitt yttersta nedåtläge. Den lilla benbiten kommer då i kläm. Dansare som står mycket på tå är en av de mest drabbade idrottsgrupperna.
Vad du kan göra åt det:
Att tejpa foten så att så att den hindras från att nå sina ytterlägen har hjälpt för många även mjuka inlägg i skorna har fungerat. Är symtomen kvarstående kan det krävas operation för att ta bort benbiten.
